Cothardie-beställning

En vän till mig gör ett par armskenor i läder till mig i utbyte mot en cothardie. Byteshandel är bra!

Som vanligt i historisk dräkt så finns flera olika namn på samma plagg, och flera olika plagg med samma namn. Det jag ska göra är en snäv kortärmad kjortel med fasta tippets. Denna modell är vanlig runt mitten av 1300-talet. Kjorteln finns både för män och kvinnor. I detta fall ska jag göra den som ett mansplagg fast åt en kvinna.

Jag började med att göra ett möster genom att nåla fast 4 lika stora rektanglar på min vän. Framsidan, där knapparna ska vara, lät jag vara helt rak. Resterande 3 "sömmar" nålade jag efter kroppen för att få mitt mönster.

Vad jag inte tänkte på var att eftersom jag gjorde detta på en tjej så räckte inte axelbredden när man väl kom ner till höfterna vilket gjorde att det fattas cirka en decimeter tyg där. Jag la till detta när jag målade ut mönstret på tyget så ingen större fara skedd. Jag ska dock använda mönstrettyget som foder och jag får då skarva lite där. Skarvar i foder är dock historiskt korrekt och finns bland annat i Margaretas gyllende kjortel.

Denna kjortel är gjord som mi-parti, en färg på vardera halva av tyget, delningen går mitt bak och mittfram. Anledningen till detta är att vi hade för lite tyg att göra den bara i rött som var tanken. Mi-parti var dock populärt under samma tid som cotehardin så historiskt fungerar det bra.

Ärmarna har jag gjort efter ett vanligt ärmmönser men ja har vid armvecket klippt av framsidan av ärmen och där med skapat en lång spets som hänger ner bakom armen. I nuläget är den ganksa bred men jag kan sedan klippa till den till önskad bredd. Jag har också fodrat tippetsen med ett mönstervävt linne. Vad man änvände historiskt tror jag inte är helt klart men på bilderna ser de ljusa ut så blekt linne/hampa eller vitt ylle/silke borde vara korrekt. De finns också de tippets som ser ut att vara pälsfodrade.

Omsydd mönstrad klänning

En bild på den mönstrade klänningen jag tidigare har skrivit om.

Den är nu något omsydd. Jag har flyttat upp kilarna i midjan för att undvika att den korvar sig där. Det gjorde också att klänningen blev något kortare vilket gör den mer gåbar och framför allt dansbar. Jag har nu dansat saltarello på gräs i denna.

På bilden bär jag en fyrkantig sidenslöja och en pilgrimsväska. Håret är flätat i två fläter vid öronen och sedan lagda i kors över huvudet efter denna modell.

Knäppt hätta

Efter att ha förstört min håruppsättning ett antal gånger med min hätta har jag bestämt mig för att göra en knäppt. Har tänkt att göra den efter ett fynd från London.

Jag har använt mig av lite överblivet tyg hemma, tror jag anävnde knappa metern till foder och yttertyg. Till yttertyget har jag en blå kyper och till foder har jag en ljusbrun tuskaft.

Delar av hättan är sydd på maskin pga att jag inte har gjort en knäppt hätta förut eller helfodrad hätta förut och därför behövde pröva vissa saker efterhand. Att ta upp en handsydd söm är inte roligt :(. Nu när jag vet hur man gör blir nästa hätta helt handsydd dock. I stort så är alla kantsömmar maskinsydda. Jag sydde dock bara ihop yttertyget mitt bak och sydde i och ihop fodret för hand för att det skulle hamna rätt och fästa sig i yttertyget för att förhindra att det bubblade ut. Kilarna i fodret är också påsydda för hand för att undvika dragning i fodret.

Jag har valt att modellen med öglor istället för snörhål, detta också pga tidsbrist samt att det inte är lika vanligt att man använder sig av den modellen. Jag har tagit ett yllegarn och tvinnat det så det blivit dubbelt. Jag har sedan sytt fast öglorna mellan foder och yttertyg samtidigt som jag stängt den kanten. Jag har behållt hela snöret för att undvika att öglorna går upp.

Allt som allt är jag väldigt nöjd med resultatet. Det tog mig ungefär ett dygn att göra men då har jag latat mig en hel del.

Kragelundskjorteln

Till ett lajv gjorde jag en kjortel inspirerad av kragelundskjorteln. Jag förälskade mig i ärmkonstruktionen för länge sedan har har velat göra denna modell för att testa.

När jag hade gjort ärmarna slog mig två saker, de sitter jättebra och de blir jättepuffiga övertill. Efter som att jag planerade att ha en kjortel till över denna så ville jag inte ha så puffiga ärmar utan ändrade överärmskonstruktionen till en mer traditionel rak arm med ärmspjäll, fyrkantig kil som sys in i sidosömmen och ärmens söm. Om jag någonsin kommer göra en 1200-talsklänning, där puffiga överärmar är stilgit, kommer jag dock använda denna modell.

Kjorteln har egentligen ett lika stort sprund (slits vid halsenlinnigen) fram och bak. Jag tyckte dock det såg lite märkligt ut och gjorde ett kortare bak. Efter som konstruktionen är gjord för att sitta ganska löst men jag ville ha stöd för bysten och gjorde den därför ganska snäv så fick jag problem med dragningar på överkroppen. Jag löste detta delvis genom att ta in lite fram och bak kring ärmhålet men det blev inte helt bra. Denna modell är helt enkelt inte gjort för att sitta så snävt.

Jag använde en rak panel fram och bak med bredd som halva min underbystomkrest. Kilarna satte jag sedan från midjan. Ursprungliga planen var kilar i sidorna och fram och bak. På grund av tidsbrist blev det bara i sidorna men jag har kilarna var så jag kan sätta i dem i efterhand. Något jag märkte med att bara ha kilar i sidorna och sy med vaxad lintråd är att kjorteln stod ut lite av sig själv.

En bild från lajvet där kjorteln användes. Kjorteln är gjord i vinröd kypert från Medeltidsmode och delvis handsydd med vaxad lintråd. Tanken är att sy om de sömmar som är maskinsydda.